13 mars 2012

Namnskylt!

Nu är det snart dags för examen, och jag är färdig sjuksköterska! Det finns hundra saker att fixa innan jag är "färdig".

Bland annat måste jag ha en namnskylt
Skicka iväg min legitimationsansökan
Säga upp lägenheten
mm..

En sak är dock avbockad från listan och det är examensklänningen, fick hem den igår! Den är såå fin! :D

Nästa steg blir att fixa den där namnskylten. Jag beställer den från Skyltmax, där man kan egendesigna sin namnskylt, eller tex en dörrskylt eller vilken skylt du känner för att göra! Länkar du i din blogg om Skyltmax får du den tom gratis! :)

28 februari 2012

I am a machine..

Jag är en maskin, utan känslor och utan själ. Nej, så är det inte riktigt, men ibland önskar jag att jag vore det. För tillfället känner jag mig så bedövad, själsligt men även kroppsligt. Jag gör det som förväntas av mig, men utan att anstränga mig för att resultatet ska bli bra. Resultatet ska bli godkänt, helst. Jag tänker framåt, jobba mig framåt för att sedan kunna lägga det bakom mig. Som en maskin som producerar saker, massproduktion. Ingen kärlek i det jag gör, och ingen eftertanke med hur det blir. Det ska bara bli gjort, bli avklarat.

Jag känner mig så bedövad...


10 februari 2012

LCHF-debatten.

Ja nu var det ett tag sen man uppdaterade någonting här. Jag skriver ju endast när andan faller på och det är något jag vill ta upp eller berätta. De senaste dagarna har varit fyllda av tankar och grubblerier.

Det jag ville ta upp är LCHF. Det är ju riktigt heta debatter kring detta i media för tillfället. Som de flesta vet, äter jag ju LCHF kost, inte den striktaste men ändå rätt strikt. Och för mig har det funkat bra. Jag började efter jul och har gått ner totalt 4 kg. Jag mår mycket bättre i min mage (inte kul att berätta sånt här offentligt men detta är en viktig aspekt eftersom jag har haft problem sedan jag var 14!). Jag försöker dock inte lägga i mig debatten om LCHF då jag anser att det är upp till var och en att göra sin individuella bedömning och alla har ett eget val. Jag försöker inte pracka på mina värderingar på andra eller bombardera dem med LCHF-info om de inte vill ha den infon. Vill de ha den så söker de väl själva upp den?

För övrigt så lyssnar jag inte speciellt mycket på vad media säger överhuvudtaget, speciellt inte Aftonbladet eller Expressen då de först säger en sak, sen motsäger de sig själva nästa dag... Jag går efter personliga erfarenheter istället. Provar mig fram och väljer det jag mår bra av. Man vet aldrig hur livet blir i framtiden ändå, så jag försöker att leva i nuet.

De som är mer insatta i LCHF vet att det är inte bara kolhydrater man ska undvika, utan alla dess sorter av stärkelse, socker och även kemiska ämnen. Alltså, konserveringsämnen, färgämnen mm. Även smakförstärkare (Glutamat som finns i blandkryddor som tex Aromat, Allkrydda mm). Allt som är konstgjort ska undvikas. Jag köper oftast inga halvfabrikat utan gör mina egna köttbullar mm. Ibland måste jag dock fuska för jag är så oerhört förälskad i Bullens varmkorv.... ;)  Den kan jag tyvärr inte göra själv. Som jag ser det är det inte FEL att göra som de gjorde förr, sin egna mat och inga halvfabrikat. (haha det rimmade) och jag tror att sjuk, det blir man ändå... Det finns inga mirakeldieter, eller mirakelkoster som gör att vi aldrig blir sjuka. Men det är min åsikt och syn på saken. Den har lika mycket rätt att bli uttalad som din åsikt har. Vad hände med ödmjukheten?

OBS detta inlägg är inte riktad mot någon specifik person, utan endast mot allt detta debatterande fram och tillbaka med "jag har rätt" eller "såhär är det faktiskt". Vi har alla våra egna "rätt" och "fel". 

11 januari 2012

Mardröm.

Har inte skrivit på länge. Varit mycket med Jul & Nyår och skola. Men nu måste jag skriva av mig.

I natt hade jag svårt att somna, låg och vred på mig lääänge. Somnade kanske runt 3-4 tiden. Sov mycket ytligt och vaknade kl 6.30 helt förtvivlad och grät. Jag blev rädd för mig själv och för vad jag drömt. Här kommer drömmen:

Det är vinter och kallt ute. Jag är hemma hos mina föräldrar med mina syskon. Mamma och pappa är inte hemma. Det är kväll och halvmörkt. Ute på gården har vi en sån där gammal brunn med murade stenar (har vi inte i verkligheten). Det har precis bildats en tunn hinna med is på vattnet.

Vi sitter inne i köket och min pojkvän (det är konstigt nog inte Joakim heller) kommer hem till oss. Av någon anledning tycker mina syskon inte om min pojkvän och han inte om dem heller. Vi börjar bråka. Min pojkvän går iväg. Jag är kvar med mina syskon men sedan går min syster till sitt rum. 

Jag och min bror är kvar och på nått sätt lyckas jag lura ut honom till brunnen. När han står där, puttar jag iskallt honom över kanten och ser honom sjunka mot botten skrikandes om nåd. Jag står där tills det slutar bubbla och han ses alldeles stel under ytan. Då går jag och hämtar min syster och gör likadant. När även hon stelnat och bubblorna slutat står  jag där och tittar på dem under ytan och tänker "de ser ut att sova". 

Jag går in i köket igen, och möts av min pojkvän. Jag kramar honom och säger att jag var tvungen att göra det. Han förstod. Vi går upp på mitt rum. Mamma och pappa kommer hem, men märker inte att mina syskon är borta. Jag börjar få lite smått panik över hur jag ska förklara vad som hänt mina syskon... 

....och då vaknar jag. Livrädd för mig själv! Vad säger drömmen mig? Skulle jag vara kapabel att ta någon annans liv? Mina syskons liv? Nej! Jag älskar mina syskon så mycket. Jag var tvungen att skicka sms till dem (de sov förmodligen fortf) och berätta att jag älskar dem, så de vet det. Usch vad jag mådde dåligt, känslan sitter fortfarande kvar. Jag börjar gråta när jag tänker på drömmen, kan inte släppa den heller. Den kändes så verklig, och jag kände mig så känslokall som sett dem sjunka till botten utan att känna nått. Och känslan av att vara nöjd när jag såg dem ligga där på bottnen!! Fy vad hemskt! Jag vet inte vad drömmen försöker säga mig, men jag tänker i fortsättningen inte ta mina syskon för givna, och vara noga med att de vet hur mycket de betyder för mig och att jag älskar dem. <3

(under hela detta inlägget har tårarna strömmat ner för kinderna)