I don't feel like dancing, no sir, no dancing today.

Nej, det blir ingen dans här på ett tag. Har inte dansat sedan den 6:e november hittills. Jag kanske (KANSKE) dyker upp när Shake spelar på Swing den 4:e december. Men om jag dansar nått får vi helt enkelt se. Det här blir nog det längsta dansuppehåll jag haft. Det finns ingen dansglöd som brinner inom mig, den har slocknat. Nog för att dansglädjen sviktat under det senaste året, men nu är den definitivt borta. Frågan är om den kommer tillbaka. (Den gör nog det, någongång) Problemet ligger väl inte direkt i själva dansen. Det är omvärlden som skapar problemen. Och just nu försöker jag håller den på distans, för min skull. Ibland måste jag "gömma" mig, annars känns det som att jag försvinner från vem jag är, från MIN tid, den som jag lägger på allt annat. Jag måste vara med MIG själv ett tag. Med mina tankar.

Jag kommer förmodligen få skit för att jag skriver detta, men nu för tiden lägger folk alldeles för mycket tid och energi på andra, än sig själva och sitt liv. När unnade du dig själv något? Bara för dig själv? När var du ensam med dig själv senast? Kan du inte stå ut med tystnaden och dina egna andetag? Vem betyder mest för dig i ditt liv, om inte den som styr det och gör det möjligt? DU! Hur ska du kunna ge glädje och hjälpa andra om du inte kan göra det för dig själv först? Man har rätt att vara lite ego ibland. Det är inget fel med det. Vems åsikter betyder mest för dig? Dina, eller andras? Du måste veta vem du själv är, innan du kan möta världen.