Jag vet att det är fel

Jag vet hur jävla fel jag har.. Men det är så konstigt. När jag tittar mig i spegeln ser jag inget fint, det enda jag ser är hur tjock jag är. Valkar här och där, dallrar där... Kläder som sitter åt mm. Sen kan jag nästan få en chock när jag tittar på foton tagna på mig. Som i helgen,när Sara fotade mig vid grillen, jag såg ju nästan smal ut! Ser jag ut så där?? På riktigt??  Om jag ändå kunde känna mig så... :(
Och som allt annat jag gör, är aldrig bra nog, duger aldrig riktigt fullt ut. Fast jag vet att jag kan mycket, så är det aldrig tillräckligt... Jag vet jag vet jag vet! Och ni behöver inte säga det till mig för jag vet! Jag skriver inte detta för att få höra hur fin jag är mm, jag skriver för att försöka förstå mig själv. Hur jag tänker och hur fel det är. Hur fel jag är. Man kanske skulle skaffa nån att prata med?

Joggrunda

Det känns så skönt efter en jogging tur.. man känner att man åtminstone gör nått vettigt.. som när man dansat en hel helg. hoppas och längtar tills man blir av med all övervikt. Hatar verkligen att känna mig så stor och klumpig.  fläskig.. det dallrar överallt... usch! Längtar tills man kan våga visa sig i bikini, om det nu blir denna sommaren..kanske nästa förhoppningsvis..  Varför ska det vara så svårt för vissa att kunna gå ned i vikt? Och vissa har svårt att gå upp i vikt, eller behöver inte ens tänka på vad de äter... Life sucks.. BIG TIME... 

Och det här jävla socker suget..  jag vet inte vart ifrån det kommer? jag har så dålig själv disciplin att jag inte kan motstå det.. jag gillar det inte.. tittat på gamla bilder och mina fina nyckelbenen syntes så tydligt för bara en månad sen.. 4 jävla kilon sen.. och nu.. syns dom knappt.. FY FAN!! Jag tror jag går och lägger mig, drar täcket över huvudet och hoppas på att natten kommer kännas lååång.. God Natt!

Varit ganska så busy!

Alexandra började klaga på att hon hade det tråkigt när jag inte uppdaterade min blogg.. så varsågod Alexandra! Här är en liten uppdatering.


Jag jobbar ganska mycket... det är av denna enkla anledningen som jag inte uppdaterat. Då det är långa dagar inomhus på sjukhuset så försöker jag att tillbringa så lite tid som möjligt vid datorn på min fritid. Sen har det inte hänt så mycket i mitt liv för övrigt heller. Lika upptagen och lika ensam... Same shit as always! Man får glädjas åt det lilla man har.. BÄBIS <3

Dans i Linköping till helgen! LÄÄÄÄNGTAR!! :D

Helgen snart slut.

Då har man gjort sin helgpraktik för denna omgången. Det va en lugn och skön helg, och jag hann dessutom med en spontandans i Parken till allas förvåning. :P Kul att se deras miner när jag dök upp! Alexandra stirrade förvirrat på mig i vad som kändes som minst en minut innan det kopplade för henne att det va jag! Haha, ni skulle sett! 3,5 h sömn i natt dock men än så är ögonen öppna. 

Funderar på att kanske ta en jogg runt Trummen senare, eller om det är för överambitiöst? Har ju blivit lite av ett träningsfreak, och har nu blivit lite smått besatt av tanken på en "tvättbräda". Undrar om jag klarar av det? MÅSTE TESTA!! ;P 

Sky's the limit! 

Vinden blåser hårstrån framför dina ögon

jag stryker bort dem

Du har små fräknar på din näsa

  jag vill räkna dem alla

Så vacker

Jag kan titta på dig i en evighet

 

Ny praktik!

Jaha, då har nästa praktikperiod dragit igång. Även denna baserad på "ULVE" (Utvecklande och Lärande VårdEnhet) metoden. Går därför i team med en elev från Termin 6. Blev mycket glad när jag träffade "min T6:a" och insåg att jag har ett bra stöd under denna praktiken. Han kan mycket och är pedagogisk! Fick vår första uppgift redan på morgonen första dagen. Nämligen att planera en omvårdnadsplan inför nästkommande dag och den gick kanon!

Det märks också att nu jädrar kommer jag ha fullt upp dessa veckorna! Gäller att planera och använda min tid väl. :S

Fröjden premiär igår, toppenkväll verkligen! Blev en hel del dans, tror knappt jag vilade en längre stund, skulle väl vara när Jannez spelade gammeltjot då. :P Var många duktiga och härliga dansare som trotsat kylan denna onsdagskväll! Dessvärre var det lite dåligt på sömnfronten för mig, endast 4 timmar då man var hemma kl.1 och skulle upp kl.5. Gick som en Zombie under eftermiddagen, men det var det värt! ;)

Längtar till imorgon! Ska få besök av en mycket speciell person. :) Kan knappt tro att det händer på riktigt...

Vinden vänder

Vinden kan vända ganska snabbt. Tänk vad en danshelg kan göra med ens humör!? :D

Det känns som att något underbart är på väg att hända. Det känns i hela kroppen, luften jag andas och i värmen från solen.

Jag får lust att ta min gitarr, sätta mig vid sjön och skriva någonting vackert.
Men inget av det skulle någonsin bli lika vackert som du.

När solen gått ner och kylan kryper inpå, då vill jag värma dig.

Något jag aldrig vågat hoppas på innan, börjar bli allt mer verklighet.

Det får inte ta slut nu

Mardrömmar

Mardrömmar är inte kul. Hade en i natt och den handlade om min älskade Bäbis. Det började med att jag och bäbis tydligen va ute och reste. Vi satt i en solstol och hade det gott, Bäbis va inte ens kopplad! Sen kommer det en kanonfull man med en stor svart hund. Mannen ställer sig och pissar(!) precis jämte min solstol, hunden sliter sig loss och börjar jaga min lilla Bäbis som är vettskrämd. Bäbis springer till nått slags virkeslager(?) och kryper in bland stockarna. Då öppnar sig himlen och det regnar en syndaflod(?) och spolar ut Bäbis. Hon ligger där livlös och flyter i vattnet. Jag springer fram och lyfter upp henne. Hon andas inte och jag börjar ge henne BarnHLR. Jag är helt förtvivlad och gråter. Sedan vaknar jag, fortfarande med förtvivlan, men ser sedan att det va en dröm och bäbis ligger i sängen hos mig. Och så myser vi en halvtimme och jag insuper all kärlek denna underbara lilla varelser ger mig och värdesätter all tid jag får med henne. 

Hanna <3 Bäbis 

"Flickan oduktig"

Det är nu med säkerhet ganska bevisat att alkohol dränker sorger. I och för sig hände det en rätt trevlig sak innan jag började mitt alkoholintag som gjorde att hela kvällen blev superkul! Med härliga grannar, chips, alkohol och ett av mina absoluta favoritband så har jag rådat bot på mitt "tillstånd" (jag vet inte vad jag ska kalla det).

Ångest, om vi börjar med ångesten. Den sitter inombords ganska så centralt, och den sitter där och kramar mina organ. Herr ångest gillar när jag gör mig själv illa. Han sätter igång en spiral som snabbt går neråt, så det gäller att bryta mönsterna och lura honom. 

Sen har vi fröken Oro, hon är rätt vacker men samtidigt jobbig. Hon sitter inte still inuti mig utan vandrar i armar och ben och huvud. Hon ringlar sig som en mask och gör att jag inte kan sitta still. Ibland kan jag känna när hon borrar i min hjärna. 

Fru sorg är starkast och hon bor i mitt hjärta. Det är hon och jag som har hemligheter som vi inte delar med någon annan. Oftast på kvällen kommer hon och vill diskutera dessa hemligheter. Ibland håller hon mig vaken hela nätterna. Men hon är mjuk och öm och jag har känt henne länge. 

Det lilla gnagande monstret som säger åt mig att göra fel saker, sluta vara så jävla duktig sitter bakom vänster öra. Han är det fulaste jag sett, grön och hårig. Äckliga tänder och skrattar som en skriande åsna. Han kallar mig flickan oduktig och ser till så att jag inte är så där jävla regelrätt och duktig. Sånt som moral har han inte, och ingen respekt heller.

Jag har ju egentligen inte rådat bot på nån utav de här inneboende jag har. De bor fortfarande kvar, men jag tror de har tagit lite semester nu. Jag vaknade i morse med ett leende på läpparna. Monstret härjade vilt igår, men nu sover han och det är så lugnt och skönt. Som efter en storm. 

Men jag sitter här och skäms lite. Jag blev verkligen kanonfull, jag rökte 3 cigaretter fast jag har slutat, och jag tappade bort Alexandra efter halva kvällen men hon kom till rätta sen. Jag har lite minnesluckor och lite tankar som "sa jag verkligen det där?" Som tur är, så är jag i alla fall trevlig när jag är full. 

Mina grannar och jag såg Perssons Pack och jag fick uppmärksamhet av självaste Persson! "Flickan i prickigt" sa han i mikrofonen och jag log det största leendet jag kunde sen skrek jag om och om igen: "Äkta hjärtan! Äkta hjärtan!" (låten alltså) Lyckan var och är fortfarande total! Det här blir en bra dag :D

Ett fån och jag

Jag har varit snäll mot mig själv länge nog nu
inte tagit sönder mig inombords alls

Men nu är det dags igen
Jag står inte ut med ångesten
Jag måste trasa sönder min själ
riva den i tusen bitar

Den förtjänar inget och skall inget ha
Inte värd mer än det utspottade tuggummit på trottoaren.

Av någon anledning
gillar jag att slå mig själv i spillror
för när jag ser hur jag lyckats
laga mig själv med tejp, spikar och sytråd

 
ser jag hur fånig jag är

Inte roligt

Nää inget är roligt, nu orkar jag inte låtsas mer. Livet är skit och ingenting funkar. Jag orkar snart inte mer.... Varje morgon när jag jag vaknar önskar jag att dagen ska gå fort så jag får gå och lägga mig igen. 

Jag är trött på att vara ensam, jag är trött på att ha så mycket kärlek att ge, men inte få visa det. Jag är förbannad på mig själv och hatar mitt hjärta för att det inte gör som jag vill.. Min hjärna tänker många konstiga tankar och jag vill egentligen inte ens veta hälften. Jag kan inte sova och ligger mest och väntar på.. ja.. ingenting faktiskt. Som tur är, går tiden ganska fort ändå. 

Jag vet att det finns så mycket positivt i mitt liv, saker som jag älskar, min familj och allt runt omkring. Men jag kan inte känna nånting längre. Jag är så tom inombords. Det är som ett stort svart hål för någonting saknas! Jag trodde att jag visste vad som saknades, jag trodde jag visste hur jag skulle fylla det. Men det är nu uppenbart att det går nog inte. Jag har visserligen hittat nått att fylla hålet med, men det känns som att om jag placerar det där så kommer det ändå försvinna in i det svarta. 

Jag fick provsmaka på hur det kunde kännas, men då jag anar att det bara var en tillfällighet, får det mig att må ännu sämre och jag önskar att jag aldrig  fått uppleva det. När själva detta inträffade ville jag inte missa en sekund, jag ville minnas allt... Din beröring brändes i min hud, flera timmar efteråt. Det är så svårt att beskriva, men det får aldrig hända igen, om det gör det tror jag att jag dör. Det tar för mycket energi att försöka glömma dig, och hela tiden blir jag påmind. Du är fängslande och jag är fången...